For today I am a child

Jag försöker ofta leva ett liv med båda fötterna på jorden, det är bäst så. Men det är inte mitt liv. Det går inte. Jag måste få flyga iväg ibland... Låta mig slukas av känslorna. Så länge det inte går till en överdrift och man ser till att alltid ha en livina, något eller någon som kan ta en tillbaka ner på jorden, så är det okej. Det är okej att stå ostadigt ibland, det är okej att försvinna bort i en värld som kanske inte är lika verklig för andra som den är för mig. Jag har bara svårt för att låta mig själv göra detta, men jag måste bara acceptera att det är en del av mig.
All min kreativitet, passion, kärlek och ångest finns där. Att ha kontrol har alltid varit värdigt viktigt för mig, men för att övereva i den där världen måste jag låta mig släppa allt. Annars blir det ingen balans och det är då jag mår dåligt. Jag mår dåligt för att jag känner att jag inte får. Jag måste låta mig själv få. Få känna och uppleva.
Rädslan för att falla tillbaka i det dåliga mönster jag levde i förut finns kvar. Jag litar inte alls på mig själv. Men för att någonsin kunna älska någon annan på riktigt igen måste jag låta mig själv sväva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback