Beauty that I can abuse

   Jag känner ingenting. Verkligen ingenting. Jag måste göra något för att fixa det här, för att fixa mig. Förr hade jag en lösning, men jag orkar inte med att ramla tillbaka i det igen. Det är så lockande just nu, men nej. Jag måste hitta på något annat som får mig att stå ut, som får mig att känna igen. Jag brukade såra mig själv med, eller såra andra så jag själv blev sårad. Men det är inte jag längre. Eller jag vill inte vara den personen längre. Det finns inom mig, det förstår jag, men man har ju ett val. Jag är inte bra på att välja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback