amandaa

Allt är så fel.

Är hemma hos min mor just nu. Hon är dock inte hemma, jag tror hon är i Småland. Jo, det är hon. Jag var hemma hos Willysmannen igår. Man ska aldig, ALDRIG, när man blir erbjuden att sova i någons säng lägga sig där. Om man inte bara är jävligt bra vänner. Jag har väl vetat detta länge men...

Misslyckad kväll på stan idag. Verkligen helt totalt misslyckad. Förutom att David fick bad feelings för allt då. Det kändes ganska lyckat av någon anledning. Eller, inte lyckat kanske, men det kändes som att det var okej att han fick det. Jag tycker verkligen han ska ha det. Han ska känna hur fel allt blev.
Jag distanserar mig gärna från människor jag gärna vill lära känna väl har jag kommit på. Jag är dryg, sarkastisk, nästan överdrivet sarkastisk. Jag försöker låta snäll fast de flesta förstår att det inte är så uppriktigt. Eller egentligen så är det uppriktigt för jag är jävligt snäll, men vissa snälla saker vill jag inte mena. Jag orkar bara inte gå och vara upprörd över skitsaker.

Jag vet inte om sättet jag är på är bra eller dåligt. Jag kanske borde ändra något? Det är det att jag varit så jävla snäll hela mitt liv och det har gett mig så himla lite. Jag tror att jag gjort en revolt mot all den där snällheten och godheten och börjat bete mig som en dryg jävla unge. Nej, inte unge, person. Jag svär ovanligt mycket, jag låter ingen komma nära och jag litar i stort sett inte på någon. Sen när det kommer till sex och kärlek så har jag fått en så skev syn på det hela. Just nu känns sex-delen mest relevant att ta upp. Jag har sex, utan anleding (eller finns det anledning till sex?), utan tanke på något eller någon, utan tanke på mig själv. Jag tror det kan ha något med att jag tänder på tanken att bli utnyttjad att jag låter mig uttnyttjas på riktigt. Men är det så vettigt, i det långa loppet? Jag vet inte, men det kommer ju bli en trevlig överraskning.