amandaa

    Jag är lyckligare än jag varit på länge, men det känns som att det beror på fel saker. Eller, är jag lycklig av det så är det inte fel saker, men... Jag vet inte hur jag ska säga det på ett bra och diskret sätt. Det känns bara som att jag vet lite mer nu, om mig. Med detta har dock min egoism kommit tillbaka. Men jag är sådan, väldigt självständig. Den enda som jag verkligen kan med att släppa in när som helst är nog Patrik. Men han vet nog allt med. Robin är förvånadsvärt lätt att prata med också. Han kan acceptera i stort sett vad som helst tror jag. Och går inte och säger det till andra vad jag vet. Han verkar förstå i alla fall att man säger inte vad som helst till vem som helst. Det är bra med tanke på att vi bor tillsammans och jag snackar mycket, haha.
Jag tänkte bli fin och fräsh till sommaren. Det har varit lite väl mycket onyttigt senaste, nu är det dags för skärpning!

   Jag älskar att träffa nya människor, folk jag inte känner. För då kan man låtsas att vara någon annan, då kan man vara sig själv.
  
   Jag stod på balkongen förrut. Det var så roligt. Det var en man, en pappa, som lekte med sina två små barn. De var verkligen jättesmå, såg ut som små teletubbies i sina overaller och kunde knappt röra sig. Pappan insisterade dock på att de skulle spela fotboll!  Haha, han var nog inte så jätteengagerad just idag.  Det såg så himlans roligt ut.
   Om tre och en halv timme ska jag iväg till jobbet, det käns helt okej. Hade nog känts mer okej om jag inte suttit här med huvudvärk just nu. Jag sitter här och försöker bota den med lite kaffe. Det enda som är jobbigt med det är att jag har börjat städa lite och vill gärna avsluta det, men jag måste nig vila lite. Ja, så är det. Fast undra vad Patrik gör idag? Han kanske vill ta en kaffe innan jobbet. Hm. Jag ska läsa hans blogg och se om man får många ledtrådar om hans lördagsplaner. Annars kan jag alltid ringa! Thank god for the phone!

Nu har det hänt ganska mycket. Jag har flyttat. Fast jag bor inte själv! Nej nej, jag bor hos Robin, en snubbe i min egen ålder som jag hittade på bocket, haha. Men ja, det kan låta galet, men det var lyckat.
Robin hade lite vänner över i söndags, en som gav extra mycket intryck var vä Daniel som visst blev ganska förtjust i våran kökstol att han lät den hålla upp hans lilla manskropp medans han däckade i vardagsrummet!

Ja, ni ser själva... Observera handen! Jag har ingen fin bild på Robin än, men det kommer nog. Tror jag. Kanske. Ska nog fota han när han sover. Med öppen min, det kan nog bli bäst.
Annars har det inte hänt så mycket mer än flytten, men den gjorde mig ganska trött. Jo, jag har mer och mer funderingar på att börja plugga nu. Jag orkar inte med mitt jobb mer och jag känner för förändring... Men ska det bli foto eller socionim? Jag vet inte. Vi får se.

   Jag kan vara party när jag vill. Just nu vill jag inte.