amandaa

NU! Är jag klar med fotouppgiften tills imorgon. Jag har mest tagit foton som jag har knäppt för ett tag sedan. Jag har verken haft ork eller inspiration till att fota så mycket så. Ganska lyckat, jag började vid 21 och är klar nu.

Hade en trevlig dag idag för övrigt med en Joakim. Vi fikade och jag spöade honom i en omgång Warhammer 40k. Det var nice, haha.

Jag såg på tv med mamma, och allt gick bra tills hon hämtade yoghurt och müsli och började äta. Skrapandet av skeden mot botten på skålen triggade upp ångesten igen. Och hennes ljud när hon äter och andas så högt. Eller hon andas alltid högt numera för hon kan väl inte andas så bra.
Jag vill inte känns såhär inför henne. Jag vill inte äcklas. Jag vill inte ha ångest över henne.

Hela jag är en dimma, jag fungerar snart inte längre känner jag.

Okej. Idag, eller just nu, har jag ångest ända ut i fingertopparna. Min mor gör det ju inte bättre heller. Om jag bara hade varit ensam hemma...
Och så har jag ett prov imorgon och massa saker att göra och lämna in resten av veckan. Och ångest. Hur ska jag lösa det här? För det är illa just nu.
Jag hade helst bara velat sitta och kedjeröka på balkongen hela kvällen, men det går ju icke.

Sov hos Alex inatt, det var mys. Jag behövde verkligen komma hemifrån och så hade vi inte setts på länge så det var perfekt!
Fast jag fick ju gå hem till honom alldeles ensam i mörkret och jag trodde jag skulle dö! Speciellt när en raggar-epa stannade 10 meter ifrån mig. Men det gick ju bra, förutom att de var ju inte hemma när jag kom så jag fick hitta en nyckel och släppa in mig själv, haha. Det var en skum känsla. Men hans familj är trevlig.
Och så åkte jag hem tidigt imorse för Alexraring skulle jobba. Jag tog bussen 9:30 från centralen och tänkte jaa... Snyggingen från Willys kanske ska åka med den här med, han brukar ju åka buss och Willys öppnar ju 10 så... Men sen skippade jag den tanken för den kändes ganska långsökt, men då, vid nästa hållplats, vem tror ni går på bussen?! Haha!
Han satte sig till och med brevid mig och vi snackade hela vägen till torget. Aoowgrrr. (Ja, nu blev jag 14 år och har åter ingen ingen kontroll över min kropp och mina känslor, haha)

Okej. Något känns väldigt konstigt. Upptäckte nu också att jag glömde ta mina tabletter igår, men kan det vara det? Jag vet inte. Kanske är det att det känns som vår ute?

Mamma och Peter ska iväg imorgon. Då tänkte jag försöka bota denna hopplöshet och alla andra känslor som det är fel på inom mig med morgonkaffe på balkongen och ett antal cigg. Jag längtar redan.

Jag blir så trött...

****N säger: Så hur går det med killar o så då?
Amanda säger: det går la bra
****N säger: Oki någon på g? eller redan pojkvän?
Amanda säger: det är inget jag känner för att disskutera med dig
****N säger: Oki... bryr mej inte... om jag är ärlig... men du avgör själv... har släppt det lilla jag kände

Säger han som inte kunde lämna mig ifred säkert drygt en månad efter att jag gjort klart för honom att det aldrig skulle bli något och som vägrade förstå när jag sa rakt ut till han att jag inte var kär i honom utan sa; men du kan bli.

Inkompetenta, feta, jävla äckel! Jag förstår inte hur ni kan vara som ni är? Att vara här med er tillsammans ger mig bara mer och mer lust till att ta livet av mig så jag slipper stå ut med er och era vanor!
Ett halvår till, sen får det fan vara nog.

Okej. Jag kan nog vara en hemsk, hemsk människa. Men jag försöker i alla fall.

Okej. Idag har du hänt lite underliga saker. Jag åkte med och hämta det nya tillskottet till vår familj; lilla katten Oscar.
Sedan flippade jag ur lite kanske på grund av att jag umgåtts så mycket med min mor och Peter att jag tog en promenad. Sen kom jag på att jag skulle lämna paket till min far så jag spontantog bussen till kärra (vilket f.ö. är ett helvete). Så var där, och när jag åkte hem så fick jag såklart vänta när jag skulle byta. Det roliga var att det stod att bussen skulle komma om 22 minuter, och bussen går var 20onde minut. Sen på bussen så var det någon tant som helt plötsligt började prata med mig om att hon fått någon känsla om att jag borde fundera på att söka inom Mode på högskolan... Och nu sa jag något till min mor jag aldrig trodde jag skulle säga; Katten har precis kissat.


Jo och sen måste jag ju bara berätta om min dröm inatt...
Jag drömde... Just nu minns jag inte riktigt hur det började, något barnkalas tror jag, men jag satt i alla fall där med sångaren i Foo Fighters. Och ja, tillslut så raggade jag upp honom då han tänkte gå. Då berättade han att han blivit kickad från Foo Figters och han grät massa och jag försökte trösta honom, fast helst ville jag bara ha sex med honom. Men när jag hade tröstat honom så ja, vi började hångla, och oh så mysigt det var... Och så skulle vi komma lite längre... Ja, då vaknar jag såklart!
Så har alla mina snuskiga drömmar slutat senaste, eller ja de två jag haft. När all action ska börja hända, ja då vaknar jag! Inte konstigt att jag är lite frustrerad.

Haha, jag byter förälskelser hela tiden, men det är la så det ska vara. Lite bra för mig att inte snöa in mig förmycket på någon tror jag. Fast varje gång så känns det som att det aldrig kommer att släppa. Undra hur det går den här gången? Jag vet inte riktigt vad jag hoppas på.

Nyårsafton var en av de bästa jag haft på länge! Så glad att jag ringde Sandra och fick vara där och äta middag och fira. Fast jag saknade lite mer folk och lite mer fest, men det var mysigt ändå. Jag var härligt påverkad när jag kom hem och jag somnade så himla gott ensam i min säng.
Mamma och Peter kommer hem ikväll, så jag måste städa lägenheten lite. Men det är inte så farligt mycket jag måste städa egentligen, jag är bara seg.

Jag funderar på att köpa ett årskort nu när jag ska börja simma. Då känns det nog som att jag verkligen måste åka och simma eftersom jag har ju trots allt betalat för det där kortet så. Jag som är så snål kan ju inte lägga ut pengar på något sådant och sedan inte utnyttja det. Speciellt när jag sparar en hel del på det om jag simmar regelbundet.